Vårt dagliga bröd...

Idag har Gerwin och jag varit i stadens stora kyrka, alltså kyrkan som försörjer Rhenens invånare med klockspelsmusik. Jag har också fått lära mig en del om Hollands kyrkor. Den kyrkan vi var i var av samfundet PKN, vilket ungefär motsvarar Svenska kyrkan. Kyrkorna inom samfundet kan variera väldigt mycket, från att vara nästan reformerta till att inte ha särskilt mycket med Gud att göra. Man behöver inte vara kristen för att bli pastor inom det samfundet. 

Precis utanför oss finns en kyrka åt det extrema hållet på andra sidan; alltså en reformert kyrka. På söndagsmorgonen har man chansen att hälsa på 1800-talet . Från vårt fönster ser vi svartklädda människor i hatt gå in i kyrkan (jag ska försöka smygfotografera någon gång, jag lovar). Det är obligatoriskt för kvinnor att ha hatt och kjol, men det verkar tydligen gå bra med en vit hatt också istället för svart (eller så blev den vitbärande utslängd efter halva gudstjänsten, det vet vi inte). Starka färger bör man inte ha eftersom detta kan avleda uppmärksamheten från gudstjänsten.

I hollänska gudstjänsten finns det ett antal olika typer av psalmer. ”Psalmer” är långsamma rytmlösa psalmer som har text utifrån bibelns psalmbok. Barn i reformerta skolor lär sig dessa psalmer utantill. ”Sånger” är psalmer där rytm och melodi går att urskilja. ”Uppväckelsesånger” är som våra lovsånger och används mest i evangeliska kyrkor. ”toonhoogte (ingen översättning)” är sånger som ligger mittemellan uppväckelsesånger och psalmer.

I den svenska kyrkan finns det ju också olika typer av kyrkliga sånger (t.ex psalmer, lovsånger och visor), men de går ganska mycket in i varandra och man kan hitta både lovsånger och visor i den svenska psalmboken. Detta är inte fallet i Holland. De olika typerna hålls isär och kyrkor skulle nästan kunna splittras för dess sak. Två grupper inom samma kyrka som vill sjunga olika typer av sånger kan vara en stor konflikt.

Den som i sin reformerta kyrka vill börja sjunga väckelsesånger får förmodligen välja en annan kyrka. Den reformerta kyrkan förändras helst inte.  

Det är bra att veta om skillnaderna om man besöker en holländsk kyrka eftersom psalmboken kan innehålla både psalmer och sånger. Att sjunga psalm 120 är inte samma som sång 120 och det kan ju vara lite förvirrande när man försöker slå upp rätt nummer.

Vår gudstjänst var ganska normal. Fast med tre kollekter. Det är bra att veta i förväg så man inte lägger alla pengar i första kollektkorgen. Jag hade nog tyckt det var enklare att ha en kollekt och dela upp den mellan de olika ändamålen eller helt enkelt ha en söndag var.

Idag har jag också bakat fail-bröd. Jag börjar misstänka att ugnen är trasig, för den beter sig inte alls normalt. Jag ville värma upp ugnen till 225 grader. När jag satte på ugnen värmdes den upp till 225 grader. Tyvärr stannade den inte där utan fortsatte till ungefär 300 grader. 300 grader är ingen vidare baktemperatur, så jag vred lite på temperaturknappen. Då sjönk värmen till ungefär 120. Jag vred lite på en knapp igen och den gick upp till 175. Det stannade i alla fall där ett tag, så jag var rätt nöjd.

I Holland har man inte färsk jäst så jag försökte baka med torrjäst idag. Jag hittade en sida på Internet där det stod hur man använde torrjäst istället för färsk och fick instruktionen bekräftad av jästpaketet. Jag följde instruktionen och receptet jag hade, men degen blev jättetorr. Jag hade i lite mer vatten tills den såg normalare ut. Fast den brukar vara närmare vit än grå. Degen vägrade tyvärr att jäsa, men jag ger inte upp i första taget och satte i bröden i ugnen.

Ugnen bestämde sig då för att inte behålla den fina temperaturen den hade utan sjönk ner till typ 100. Detta upptäckte jag när bröden hade varit inne typ trekvart (enligt receptet ska det vara 10 minuter) och var bleka som spöken. Jag vred lite på temperaturknappen och inväntade förändring av brödfärgen. Temperaturen gick upp litegrann, men bröden förblev vita. När bröden hade varit inne jätte-jätte-länge, bytte jag taktik. Jag tog ut bröden, tog fram en stekpanna och stekte bröden lite. De fick en antydan till gyllenbruna prickar, men de är fortfarande mycket avlägsna släktningar till bröd.

Vad är då skillnaden mellan hur de brukar bli?

Vanligt bröd med detta recept: Mjuk och fluffig i konsistensen, nybakad smak, gyllenbrun färg, gräddas på tio minuter och är sen heta och doftande.

Dagens bröd med samma recept: Hård och smuligt i konsistensen, ingen smak, offwhite färg med gyllene prickar, efter en timme i ugnen har inget hänt och sen är de heta men doftar inte.

Trots detta måste jag nog påstå att mina bröd smakar bättre än det glutenfria de har i affären runt hörnet. Hellre ett bröd som smakar inget än ett bröd som smakar äckligt.

Kan jag få en brödmaskin i julklapp?