Glasregn

Dagens shoppingresultat i kassar.

Idag har Gerwin och jag lekt shopaholics. I förmiddags tog vi bussen till Veenendaal, en liten stad i närheten med stort butiksutbud. Jag upptäckte till min förtjusning att det till och med finns en liten H&M-butik. Där handlade jag förstås idag. Jag hittade en pysselbutik också och där handlade jag förstås också.
Vi har köpt både tråkiga och roliga saker idag. Bland de tråkiga kan räknas en extern hårddisk och bland de roliga en keyboard!
Vi har också köpt nya dricksglas eftersom Gerwin bara hade två kvar. Under shoppingrundan kulturblandade vi lite. Först tog vi en fika på svenskt vis och sen åt vi pommes frites på holländskt vis.

Vädret här är otroligt dåligt. De två senaste dagarna har det regnat och blåst mycket. Det är nästan komiskt, sånt här väder har vi i Sverige typ två dagar om året. I november. Jag insåg idag att det var värt att investera i ett par gummistövlar, så det köpte jag.

Det är långt kvar till ordning här hemma. Häromdagen köpte vi en jättefin dyr klocka att ha på väggen. Tyvärr råkade Gerwin slå sönder den idag när han spelade gitarr för nära väggen. Det var bara glaset som gick sönder, så vi bestämde oss för att operera klockan och ta bort det glas som satt fast. Det tog en stund och blev glassplitter över halva köksgolvet, men jag har dammsugat jättenoga, så ni (mamma) behöver inte oroa er. Gerwin visade sig vara en duktig kirurg, men han får nog sluta slå sönder sina patienter.

Igår testade jag ugnen. Den fungerar och laxen jag gjorde blev tillagad. Ugnen har sin egen vilja, men nu har vi köpt en ugnstermometer. Alltså kan vi se vilken temperatur ugnen väljer.

Keyboarden blev hemkörd till oss nu på kvällen. Jag har testat igenom nästan alla olika ljud och rytmer. Roligt! Om grannarna undrade vad vi höll på med när vi knackade bort glaset från klockan, undrade de säkert ännu mer när jag testade keyboarden.

Mina nya stövlar

Jag har upptäckt att vi har fler grannar än jag först trodde. Innan man kommer upp till vår lägenhet går man som i de flesta hus uppför en smal, brant trappa. I detta trapphus bor familjen Jätte-spindel. Jag har inte förstått än hur många de är, men jag förstår varför de heter Jätte-spindel i efternamn. Idag satt den förhoppningsvis största spindeln på väggen vid trappan. Den var ca 8 cm i diameter och hade precis som sina släktingar långa smala ben.
Det är synd att trappan är så brant att den utgör ett farthinder för mig men min förhoppning är att jag snart ska lära mig springa fortare genom trapphuset.