Kalas!

I onsdags var jag på ytterligare en jobbintervju. Det började inte så bra.

Jag tog tåget till Utrecht och bytte tåg för att komma till station Bilthoven där intervjun skulle vara. När vi nästan framme i Bilthoven saktade tåget in och stannade. Jag tänkte först att vi kanske var framme vid stationen eftersom folk började resa sig och ställa sig vid dörrarna. Det visade sig att det var några meter kvar till stationen och snart kom meddelande från högtalarna. Det var ett trasigt lok som stod på spåret en bit fram och blockerade för vårt tåg. Rösten sa att de höll på och försökte laga tåget men att vi kunde gå och sätta oss igen. Inget hopp om att komma i tid till intervjun alltså…

Jag försökte ringa numret till rekryteraren som jag som tur var hade skrivit upp, men nådde bara telefonsvararen.

Under tiden hade vårt tåg gett upp hoppet om att komma fram till stationen och bestämt sig för att vända tillbaka till Utrecht. När jag väl fick tag på rekryteraren och berättade hur det var sa han:

”Jag är faktiskt på väg till kontoret och kör genom Utrecht Overvecht just nu. Jag skulle kunna göra ett undantag och hämta upp dig på tågstationen i Overvecht.”

Förvånad med glad klev jag av på Overvecht. Några minuter senare blev jag upphämtad och skjutsad till kontoret.

Fika

I helgen hade vi inflyttningsfest!

Jag insåg inte förrän jag stod i affären med en överfylld korg vad jag höll på med. Lagade jag inte nyss mat för typ hundra personer? Nu står jag här igen och ska ensam laga mat för trettio!

Det blev i alla fall en väldigt trevlig fest. Strömmen av bröllopspresenter verkar aldrig sina och det gör inget. Gerwins föräldrar hade dessutom med sig typ två liter päron och ytterligare en kvarts pumpa. Den belgiska familjen kom med en stor påse valnötter till oss. Vi funderar på att köpa en nötknäckare.

Vi var runt 35 personer och det hade blivit trångt om vi inte kunnat vara på terrassen. Som tur var bjöd dagen på strålande sol och 20 grader varmt, så vi satt ute hela kvällen.

De svenska bakverken jag hade tillagat eller köpt på Ikea var mycket populära och hela min stora risotto gick åt.

Det var kul att märka att min holländska har blivit så pass bra att jag kan prata även i en lite större grupp. Jag sitter inte längre tyst, utan kan faktiskt delta i konversationerna vilket känns som ett steg framåt.

Idag var vi i den Internationella kyrkan i Wageningen igen där Gerwin spelade. Efter gudstjänsten blev jag först fotograferad med lovsångsteamet. Inte för att jag är med i det utan helt enkelt för att jag stod och pratade med trummisen. Och asiaten som var på besök i kyrkan tog foton av allt och tyckte att jag också skulle vara med på bilden. Han frågade var jag kom från och när har hörde att jag var svensk sa han:

”Sverige! Ja, jätteblåa ögon!”

Sen kom det fram en gammal kvinna och började prata med mig. Det visade sig att hon bodde i Rhenen och hon ville gärna ses någon gång. Hon visste hur det kändes att var ny i stan. Hon sa det är människor är ganska slutna i stan och att det hade tagit tre år för henne att känna sig hemma här. Det känns ju väldigt positivt…

Gerwin sitter just nu och tittar på fotboll som han gör varje söndag vid denhär tiden. Jag tycker att det roligaste med matchen är att en av spelarna heter Kalas. Jag hejar på Kalaslaget. 

Spontan släktträff

I helgen var vi hos Gerwins föräldrar igen. Där var det fullt hus!

Gerwins 90-åriga farfar ligger på sjukhus med något fel på hjärtat. När man ligger på sjukhus i den åldern är det inte så konstigt att alla 6 barn, 15 barnbarn och 10 barnsbarnsbarn gärna kommer resande. Och eftersom Cor och Trudy bor närmast, hälsar de förstås på där samtidigt.

När vi kom dit var det fortfarande ganska lugnt. Förutom Gerwins föräldrar och vi var det en moster där från Skottland.

Vid middagstid på lörsdagen dundrade den belgiska kusinfamiljen in, dvs två vuxna och två studenter; alla lika pratglada. På något sätt går holländska middagskonversationer fortare än svenska. Jag tror att pausen mellan att någon avslutar en mening och att någon börjar på en ny är kortare i Holland. Det kändes lite som att middagen var en framspolad del av en film. Man fick mat på tallriken, pratpratprat, maten slut. Ellersomattingengjordemellanrummellanorden, dekanskeinteensandadesinmellanmeningarna?

Efteråt satt vi och sjöng tillsammans för det gör man ofta efter maten i Gerwins familj. Väldigt trevlig tradition. Man känner en speciell lägerbålsgemenskap där man sitter runt det upplysta matbordet medan mörkret sänker sig i rummet omkring.  Efter middagen rotade Gerwin fram det gamla pingisbordet och ställde upp det på några gamla potatislådor. Vi gick ut i ladan och spelade allihopa, unga och gamla, några omgångar rundpingis.

Belgarna stannade över natten och vi samlades alla till frukost innan vi åkte till kyrkan. Under frukosten kom ett sms från Gerwins pappas avlidne brors frus familj som meddelade att de tänkte komma till kyrkan. De sa också att de hade med sig en pastasallad som skulle räcka till alla gästerna på potatisgården.

Efter kyrkan blev det alltså dags att sätta upp ytterligare ett bort i familjens vardagsrum för att få in alla tolv familjemedlemmar. Videon nedan visar när vi sjöng tillsammans på söndagseftermiddagen.

Förutom att umgås med Gerwins släkt har vi också varit på födelsedagsfest. Det var ganska trevligt men det roligaste var nog ändå hundvalpen några gäster hade med sig.

Hos Gerwinsföräldrar är det skördetid och vid ladan ligger stora pumpor sida vid sida. För oss innebär det alltså gratis tillgång på pumpa. Jag är mer erfaren med cykelpumpar än pumpor men tog ändå med mig en kvarts pumpa i handväskan när vi åkte hem. Vi får väl se om jag lyckas laga något med den.

På lördag ska vi ha inflyttningsfest här och jag ska visa holländarna hur man fikar. Jag har lyckats få fram riktigt lyckade muffins och det står en tigerkaka i ugnen. Så länge man inte använder jäst verkar det fungera att baka i det här landet. Fast mitt i tigerkaksbaket fick jag springa ner till affären. När jag frågade Gerwin igår ifall vi hade vetemjöl hemma sa att att vi hade två påsar och visade var de stod. När jag tittade lite närmare på påsarna idag stod det ”bread mix, multigran” på den ena och fullkornsmjöl på den andra. Tigerkaka på fullkornsmjöl är visserligen nyttigt, men det ska ju helst vara gott när man representerar alla Sveriges tigerkakor…

Lillebror Jättespindel

Gerwin lyckades i alla fall bättre än mig när han köpte smör häromdagen. Jag råkade köpa någon lightversion som var ganska långt ifrån smör. Lite genomskinligt och med en svag lukt av buljong. Pajdegen som jag gjorde till en paj igår smakade typ vatten. Snart gör jag en lista med alla märken jag inte ska köpa.

Jag drömde inatt att Gerwin hade varit i mataffären och hittat filmjölk från arla samt lätta-smör. Jag var överlycklig.

Familjen jättespindel von Trapp ställde upp för fotografering i fredags. Bilderna här är ett urval från  fotosessionen.

Herr och fru Jättespindel

Jag läste förresten i DN att en holländsk konstnär hade lyckats ta fram ett skottsäkert material gjort av hudceller och spindelväv. Inte så förvånande att det var en holländare som kom på att man kunde blanda saker med spindelväv. De har ju fri tillgång...

Hur man bor i en kvarn

Festklädd kvarn

I lördags var vi faktiskt inne i kvarnen här bredvid. Det var nämligen ”öppen monumentdag” i landet vilket innebär att man får gå in i gamla hus och monument som vanligtvis inte är öppna för besökare. Kvarnen var en av dem och vi gick dit. Det är inte direkt en stor bostad, men ganska unik. Det är många våningar och typ ett rum på varje våning. I köket var diskbänken specialbyggd för att passa den runda väggen. Utsikten över hela stan var inte att klaga på. Jag skulle nog inte vilja bo i en kvarn. Det var väldigt branta trappor för att ta sig mellan rummen. Vi pratade med pappa i kvarnfamiljen och sa att vi var grannar. Han föreslog att jag kunde spela fiol med hans fru som också spelar.

Det var riktigt festligt i staden den dagen. Marknad vid kyrkan, folk klädda i gamla kläder och träskor, en gammal brandbil och en traktor som åkte runt. Gerwin och jag investerade i en bok om Rhenens historia och en getost.

Vår ugn!

Under lördagen anlände också vår nya ugn. Meningen var att de som kom med ugnen också skulle ta med sig den gamla, men försäljaren hade glömt berätta att de bara tog den med sig om den var frånkopplad. Eftersom det är lite riskabelt att koppla loss gas bara sådär måste vi ha en vitvarutekniker här till hjälp och någon sådan kan man inte få tag på inom fem minuter. Alltså hade vi under helgen två oanvändbara ugnar hos oss.

Nu har vi betalat massa pengar till en vitvarutekniker som installerat ugnen åt oss. Jag invigde den genom att baka typ bröd. Jag hittade inget glutenfritt mjöl, men däremot en brödmix som man enkelt bakade ihop med lite vatten och torrjäst. Dock tyckte jag att det var lite konstigt. Trots att man hade jäst skulle brödet inte jäsa och degen såg ut som kolasås. När jag tog ut brödet var det hårt på utsidan och segt på insidan…

Browniesen som Gerwin bakade blev bättre. Detta trots att han smälte ihop vit och mörk choklad istället för att hacka den vita och hade i kakaon i äggen så att det inte kunde vispas fluffigt.

Lördagsmarknad

Det har ringt en rekryterare med stark belgisk accent väldigt många gånger de senaste dagarna. Visst är det bra att rekryterarna håller kontakten med sina kandidater, men man behöver inte ringa hela tiden för att berätta samma saker tre gånger. Speciellt inte när man har en närmast obegriplig accent. Hon ringde både måndag, tisdag och två gånger idag. Jag är lite osäker på hennes roll dessutom. Hon sitter på ett kontor i ett annat land och jag förstår inte varför inte kontoret i fråga kan ringa upp mig direkt istället. Idag var jag i alla fall där på en webkameraintervju med Londonkontoret. Intervjun var på alla mina språk. Började på svenska med en svensk person, gick sedan över till engelska för att den holländsktalande personen som satt bredvid skulle förstå. Sen blev det holländska med den holländska personen och sen gick det över i engelska och svenska igen. Efter intervjun fick jag göra ett test där jag skulle lösa en uppgift och sen skriva ett låtsasmejl för hand på holländska, svenska och engelska. Det tar lite på krafterna med en sådan intervju och jag funderade på att inte svara när den accentiösa rekryteraren ringde för att fråga hur det gick. Om allt gick bra med intervjun får jag komma vidare till en andra intervju och om jag klarar den blir det ytterligare en intervju.

Det verkar ha slutat regna här förresten, vi har sett solen flera dagar i rad. Kanske dags att börja vattna blommorna på terrassen?

Vi bor vid regnbågens slut

Sol och ungsvärme

Vädret här är konstigt. Häromdagen sken solen och det åskade. Samtidigt. I lördags var det 27 grader varmt och veckan innan gick jag runt i stickad tröja eftersom det var typ 14 grader. Sommarvädret i Sverige som tidigare tycktes så konstigt är i jämförelse helt normalt och logiskt.

Den varma dagen i lördags blev vi inspirerade av värmen och köpte en ugn. Det var svårt att hitta den perfekta, utbudet var ganska litet. Min drömugn är elektrisk, har keramisk spishäll eller induktionshäll samt är 50 cm bredd så att det går att nå skåpet i hörnet. Det visade snart att det bara är gasspis som gäller i det här landet och det funkar väl det med. Nackdelen är att handtagen på kastrullerna också blir heta och att kastrullerna lättare ramlar av spisen. I en butik hade de en enda gasspis som var 50cm, men den blev man tvungen att tända själv med tändstickor eller dylikt. Jag var sjukt trött på tändstickor efter ett halvår i Utrecht, så den spisen var inte något bra alternativ.

I en annan butik hade de en bättre spis där man inte behövde tända själv. Nackdelen med spisarna från den butiken var att de inte installerade den åt en.

Gerwin har upptäckt en fördel med att ha många olika klasser. Det är nämligen rätt stor chans att något barn fyller år i någon av klasserna. Idag kom Gerwin hem och hade ätit 7 kakor och två tårtbitar.

Jag satt och tittade i en broschyr från folkuniversitetet härnere för en stund sen. De har ett stort utbud av kurser! De har till exempel kurser i att tillaga hare, städa, isländsk arkitekturhistoria, hur man uppfostrar sin kanin, hur man stylar håret och hur man spelar didgeridoo. 

I tisdags testade jag stadens sportcentrum eftersom man tränar gratis denhär veckan. Jag var tränade zumba och det var ganska likt zumban på friskis hemma. En skillnad var dock att det tog en stund mellan låtarna när ledaren bytte cd-skivor… Kanske dags för lite ny teknik?

Jag är glad att jag har hållt på med zumba tidigare för tempot var ganska högt. Men ändå var det inte så jättesvårt. Svårare var att hitta omklädningsrummen! Jag fick instruktioner att gå vänster vid dörren där den där mannen stod. Jag gick in genom dörren, men där var det bara dörrar utan text så jag gick tillbaka. Provade dörren som leder in till gymmet och hittade en till dörr som jag öppnade. Det var ett elskåp. Fel.

Jag kom rätt tillslut i alla fall. Hade inte väntat mig att man skulle gå igenom gymmet för att komma till omklädningsrummet.

Igår var på intervju på ett svenskt företag i Amsterdam. Jag trodde nästan jag var i Sverige med alla dalahästar, glasskålar och utsikten mot Ikea. Och de jag pratade med var svenskar. Inte så dumt det där med att ha jobbintervjuer på sitt modersmål.

Jag såg nyligen ett avsnitt av ”Landet Brunsås” på svtplay. Det handlade om köttproduktionen och slutsatsen var att man borde äta mindre kött. Kanske den holländska dieten inte är så dum ändå? Halva tallriken potatis, en tredjedel kokt broccoli och sen en liten, liten köttbit.

Bilden nedan visar en av Hollands vanligast fåglar. Det stod och tittade vid gångvägen mitt i industriområdet. Hägern rörde inte en min när jag passerade ungefär en meter ifrån den. Fast när jag tog fram kameran blev den blyg och tog några steg bort. 

Varför holländarna är så långa

Vi har fått nya invånare i vår brevlåda, nämligen gråsuggor. Gerwin får nog hämta posten tills det blir minusgrader.

Gerwin köpte förresten en ”apelsinjuice” häromdagen på Aldi. Den ser ut och smakar som svag svensk apelsinsaft, det är först när man läser på förpackningen som man kan börja tvivla på vad det är. För det första innehåller juicen både socker och sötningsmedel, men det allra lustigaste är att den även innehåller grädde. Apelsinjuice med grädde, öh va?

Apropå köpa så har jag ganska nyligen upptäckt en kulturskillnad gällande mataffärer. I Sverige när man står i kassan väntar man tills expediten har skannat in alla varor. Man betalar och tar några steg åt sidan för att packa varorna i kassar.

I Holland däremot går man direkt de där stegen åt sidan och packar sina varor allteftersom de skannas in. När alla varor är inskannade betalar man, tar sina kassar och går.

När Gerwin är i Sverige gör han på det holländska viset och innan jag upptäckte denna skillnad gjorde jag på det svenska viset i Holland. Vi har nog båda setts som lite udda i det andra landet. Inte kan man väl i Sverige packa varorna innan man betalar? Då kan ju kunden ta sina kassar och springa iväg med dem! Hade jag som expedit betjänat Gerwin i Sverige hade jag nog undrat om han glömt att betala.

I Holland har jag kanske irriterat expediterna genom att otåligt titta på när de skannat in varor eller genom att blockera för nästkommande kund eftersom jag inte varit klar när nästa kund kom.

Igår hade jag ytterligare ett samtal med ett bemaningsföretag som ringde klockan tio och undrade om jag kunde komma klockan elva. De hade ett lite tråkigt tillfälligt jobb att erbjuda och upplyste mig om att arbetsmarknaden för HR-utbildade var dålig. Vi får se vad som händer, de skulle höra av sig snart sa de.  

Idag var jag inte riktigt på en intervju utan snarare ett informellt samtal om möjligheterna att bli svensklärare på folkuniversitetet. Det var mycket trevligt och han jag pratade med verkade inte alls fundera på om jag var kompetent eller inte utan vi pratade mest om när min kurs eventuellt kunde sätta igång. Jag fick en rundvandrig också. Kursen hålls en gång i veckan, timlönen är bra och jag kan tidigast börja undervisa i oktober. Kul, kul!

Holländarna är det längsta folket i världen. Medellängden för en svensk man är 180 cm medan den för en holländsk man är 184 cm. Jag har funderat lite över det där och kommit fram till några teorier om varför holländarna är så långa.

-          De fungerar som plantor; växer när det regnar på dem. Och regnar det gör det ju.

-          Holländarna bor under havsnivån. Kanske de instinktivt försöker nå över havsytan samtidigt som de dras neråt av gravitationen. På så sätt sträcks de liksom ut.

-          Holländarna har för små kök för att det ska vara roligt att laga mat. Alltså äter det halvfabrikat och får i sig massor av konstiga kemikalier. Kemikalierna gör att de växer fortare.

-          Hela söndagen sitter holländarna rak i ryggen på obekväma kyrkbänkar. Att sitta rak i ryggen gynnar ryggens tillväxt.

-          Holländarna äter mycket socker och dricker te. Koffeinet i teet och sockret gör att allt i kroppen går lite fortare, så även celldelningen.

-          Holländarnas djuphalsade G-ljud (sch) rensar halsen från skräp och tillåter halsen att växa fritt.

-          Holländarna köper billiga skor av dålig kvalitet vilket gör att deras fötter svullnar upp. Alltså blir varje holländare en halv centimeter längre vid mätning.

-          Holländarna är bara långa i förhållande till sin omgivning. De är långa för att de inte har några höga berg att jämföra sig med.

-          Medellängden har dragits upp av en eller ett par jätte-jätte-långa människor.