Livet är för viktigt för att tas seriöst: Förändring och tradition

En dimmig morgon på väg till skolan.

De senaste veckorna har det hänt mycket. Speciellt två stora förändringar har skett i praktik och hjärna.

Det ena är att jag har börjat studera heltid istället för deltid. Klassen jag råkat hamna i befinner sig på en annan nivå eftersom de har gått den lägsta gymnasiemotsvarande utbildningen och fortfarande behöver lära sig hur man studerar. Därför får jag lägga upp mina studier som jag vill och välja de ämnen jag själv tycker är relevanta. Det spelar egentligen ingen roll hur många studiepoäng jag lyckas få ihop eftersom jag ändå inte blir kvar särskilt länge. Vilket leder mig till nästa förändring.

Vi ska flytta till Sverige! Gerwins vikariat slutade för ett par veckor sedan och han har sökt ett nytt jobb. Han skickade runt tio ansökningar till skolor i Holland och slängde dessutom iväg en liten ansökan till Sverige. Förra veckan hade han skype-intervju med en internationell skola i Stockholm och efter en halvtimme blev han erbjuden jobbet! Han börjar redan i januari, så nu gäller det att lägga på ett kol med allt!

För att slippa betala hyra i januari ska vi tömma lägenheten innan vi kommer hem i jul. Allt måste alltså ske innan den 23 december. Abonnemang ska sägas upp, saker ska säljas, det ska packas, konkas på kylskåp, prioriteras och flyttstädas. Wat een gedoe! (vilket görande!) Och vi har ju så mycket saker!

Dessutom ska Sinterklaas firas på många olika sätt, sen blir det julförberedelser och Gerwin har huvudansvar för en julmiddag i kyrkan den 21 december.

Å, just ja, jag ska ju hinna studera och ha praktik någonstans däremellan också.

I januari är Gerwin i Sverige, men jag blir kvar här lite. Jag kan ju inte överge mina svenskastudenter bara sådär. De borde få de lektioner de betalar för. Dessutom har jag massa tentor i januari och ett praktikblock. Jag satsar på att komma till Sverige samtidigt som februari. Lägenheter har vi ju sagt upp då, men jag har fått erbjudande om ett rum att bo i.

Undra förresten om grannarna i kvarnen har något emot att vi tar med oss deras hus och sätter utanför vår framtida bostad?

Igår firande vi Sinterklaas för första av de fyra gångerna i år. Då var den stora versionen av Gerwins familj här och de kom resande från England och Belgien. Vi var 12 personer och det är maximum hur många som får plats i vårt vardagsrum. Och detta tack vare att vi hade kört tv-bänken till secondhandbutiken timmen innan gästerna kom. Det blev väldigt trevligt i alla fall! Vi hade lottat om vem som skulle ge vem en present. Det blev något fel med lottningen så två personer hade mig. Nu behöver jag aldrig mer köpa choklad eller muffinsformar (i år). Varje present skulle dessutom kompletteras med antingen ett långt rim eller vara en sk. ”surprise” (man slår in presenten kreativt) Själv hade jag Gerwins 11-åriga kusin. Jag byggde ihop ett piano av en kartong och fyllde med pysselsaker (när man ska flytta utomlands blir man lätt extra generös). Se bilderna från kvällen.'