20 december
Flinga vaknade upp i en sjukhussäng,
kroppen kändes som en bakad gratäng.
Vid hennes sida satt Negie med en bok,
hans röda jacka var upphängd på en krok.
Han såg upp och utbrast; ”Åh, min Flinga!”
Han gick fram till henne och strök bort en hårslinga.
”Förlåt min kära, för allt jag gjort fel,
jag känner mig som en ful kamel,
när jag gifte mig med dig, var jag ung och dum,
jag älskade dig inte, men behövde husrum.
Men nu när jag nästan förlorat dig har,
inser jag att jag älskar dig och vill ha dig kvar.
Jag vill alltid leva nära dig,
kan du någonsin förlåta mig?
Flinga trodde att hon var i en dröm,
hon var lite yr och i kroppen öm.
Hon älskade Neige och ville inget mer,
än att få vara med honom som henne lycka ger.
Om allt detta var sant som han sa,
kunde hon inget annat än svara ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar