17 december
Men mer dramatiskt ska det bli,
Lella var riktigt trött på livets melodi.
På Hock kunde hon ej längre lita,
en lycklig framtid kunde hon ej mer framför sig rita.
Då bar det väl antagligen lika bra,
att avsluta sitt liv denna da’
så kunde den som skrivit breven,
bli nöjd och i glädje leven.
Lella var på vid vattnet, på bron.
Hon hade tagit av sig ena skon.
På räcket satte hon foten för att hoppa,
nu skulle hon världens elände stoppa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar