Mera bröllop

På skottdagen var vi på bröllop. Brudparet hade valt datumet,  för att slippa komma ihåg bröllopsdagarna mer än vart fjärde år.

Det svåraste var att ta sig till platsen där de skulle gifta sig, Oud Alblas (uttal: oblablas). Det är en by nära Rotterdam med 2000 invånare och mycket begränsade bussförbindelser. Dag tid går det en bus typ varannan timme och kvällstid går bara ”ringbussen”. ”Ringbussen” är en buss som bara kommer om man ringer till den.

Enligt reseplaneraren skulle resan ta 3 timmar och innehålla typ 5 byten. Gerwin avrådde från ”ringbussen”, men vi ringde till en toastmaster som tipsade om folk som hade bil.

Det gick faktiskt över förväntan tillslut. På vägen dig åkte vi tåg och buss, gick ett par kilometer och blev sen upphämtade av en gäst som körde oss den sista busslösa biten.

På vägen tillbaka åkte vi med samma gäst hela vägen till Gouda där vi kunde ta tåget.

Till skillnad från det senaste bröllopet vi var på var vi denhär gången inte dagsgäster, utan bara inbjudna till kyrkan och kvällsfesten.

Gudstjänsten var en typisk reformert, förutom att vi sjöng psalmerna rytmiskt, dvs inte bara på lika långa notvärden. Pepparmintskaramellerna cirkulerade i bänkarna under predikan. Brudparet hade en ganska liten roll i gudstjänsten, ingen tog foton.

Efter gudstjänsten hittade vi några att åka bil med till en snackbar där vi åt pommes frites tillsammans med en gäng pratsamma släktingar till brudgummen. På Gerwins råd tog jag en tallrik pommes frites ”halv kyckling”. Jag trodde inte att det skulle vara en halv kyckling eftersom det skulle strida mot Hollands tallriksproportioner, men det kom faktiskt in en halv kyckling på en tallrik. Bara pommes friten hade varit en tillräcklig middag för mig, kycklingen hade jag kunnat göra en godare själv.

Efter snabbmaten åkte vi tillbaka till Oblablas för festen. Vi kunde dock inte stanna så länge eftersom det var så långt hem, så det han inte hända något förutom att vi fick te och en bakelse som jag slaktade för att komma åt den glutenfria fyllningen.

När det gäller intervju jag var på förra veckan (på bemanningsföretaget i ”frisörsalongen”) har jag gått vidare en andra intervju. Jag blev rätt förvånad när hon sa att det var tre intervjuer. Vem lägger så mycket energi och pengar på att rekrytera en praktikant?! Förhoppningsvis är tanken att de vill anställa praktikanten efter några månader.

I tisdags var den mest spännande händelsen ett strömavbrott. 750 Rhenenbor blev strömlösa eftersom någon hade råkat såga ner ett träd lite klumpigt och haft sönder en kabel. Mataffären fick stänga och jag gick en extra promenad i väntan på att det skulle öppna. Efter en och en halv timme var strömmen tillbaka.

Imorgon ska jag lämna in en tavla till en konstutställning för amatörer. Den pågår från och med nästa vecka till slutet av mars. Om ni har vägarna förbi Veenendaal (vilket ni alla förstås har) så går gärna och titta på utställningen (eller bara min tavla).

Nästa vecka ska jag vara med Gerwin i skolan. Där finns det nämligen snart en tjänst ledig som undervisningsassistent för de yngsta barnen. Jag ska kolla om det är något för mig och rektorn ska kolla om jag är något för tjänsten. 

Brudparet Elske-Marije och Aart-Jan