Nu har skolan satt igång på riktigt och vi har haft några föreläsningar. Igår hade vi vår första föreläsning med en annan lärare än tidigare. Den var något speciell och en aning... luftig.
Föreläsningen började, som de flesta, med att läraren startade sin powerpointpresentation. Sen började han tala utifrån den första bilden. Allteftersom tiden gick började vi förbryllat bläddra i de utskriva presentationer han hade delat ut för att försöka följa med i det han sa. Jag kom fram till att han fortfarande var kvar på första bilden, trots att han nämde det som stod på bild 10 och 18 också.
En kvart in i föreläsningen ringde lärarens telefon. Han sa att det var viktigt och gick ut för att svara. Alltså en kvarts paus för studenterna. När han kom tillbaka mumlade han fram någon utsäkt om någon dotter som var utomlands och fortsatte sen föreläsningen där han börjat.
Efter ytterligare 20 minuter var det enligt klockan dags för paus och det blev tio minuters paus. Läraren berättade att efter pausen skulle vi börja titta på powerpoint-bilderna. Aha, det är då vi börjar på riktigt, tänkte jag.
När pausen var över gick vi igenom bilderna i ett rasande tempo! Han kommenterade en del bilder, men de flesta fick kommentaren "Det här kan vi hoppa över", eller "Det här behöver inte ni kunna", eller "Dethär hör till en annan kurs." Ett ljud av intensivt bläddrande i utskrifterna hördes ständigt under föreläsningen då vi försökte hänga med i lärarens tempo.
Vid föreläsningens slut hade vi hunnit hoppa över de flesta bilderna i presentationen.
Men trots att föreläsningen mest bestod av paus och överhoppade presentationsbilder, måste jag ändå säga att jag lärde mig en del. Till exempel skillnaden i rättigheter mellan handelsbolag, stiftelse och enskild firma.
Låter som ett psykologiskt experiment för att kolla hur mycket studenter står ut med.
SvaraRadera