En halsning fran Holland

Sitter nu i Gerwins rum med buller och bang utanfor fonstret. De bygger namligen om pa gatan och ska byta alla fonster, dorrar och takpannor. Som tur ar haller de pa med taket just nu, sa det finns en chans att jag slipper byggarbetare pa frukostbordet. I vilket fall ska jag snart ta mig till Utrecht.
Det ar valdigt bekant att vara tillbaka i Holland, roligt forstas att traffa Gerwin, men inte direkt nylandsspannande. Men visst ar det lite skont att att man kan landet och Gerwins familj. Jag vet nar tagen fran hans foraldrar gar, jag vet var spindlarna brukar sitta och jag foljer husets tysta regler (t.ex att inte ta ner duschmunstycket fran vaggen, for da blir det blott overallt).

Nar jag kom motte Gerwin mig pa flygplatsen med en enorm hjartformad ballong. Valdigt sott, men det var med viss moda vi tog oss fram med den pa taget. Alla tittade pa oss. Fast inte lika mycket som pa hunden som skrek pa gardagens tagresa.
I lordags var vi ute och shoppade. Han som hade pengar kopte lite klader och hon som inte hade pengar fick noja sig med att bestamma vad han skulle kopa.
Pa kvallen tittade vi pa Hollands basta tv-program; komediserien "kinderen geen bezwaar''. Verkligen synd att ni som inte pratar hollandska inte kan se den, den ar hiskeligt rolig och i klass med "friends".
Igar var vi som vanligt i kyrkan, dar jag bade har lart mig att undivka deras ackliga te och lata bli att snubbla pa alla sma barn som springer omkring runt ens ben under fikat.
Vi tittade en en kortis hos Gerwins farfar innan vi akte till Wageningen. Han ar ratt tystlaten, men har en vaninna som alltid ar dar och som pratar oupphorligen. Jag forstar inte allt hon sager, hon anvander lite foraldrade ord och uttryck, men jag brukar nicka och le och da pratar hon vidare.

Na, nu ska jag planera min avfard. Hantverkarna verkar ha paus, for det ar tyst nu. Eller sa har jag tappat horseln.