Rådjuret, hästen och huvudjägaren

Nu har det hänt. Jag har fått jobb!

Officiellt blir jag ”researcher consultant/trainee executive search” eller som det inofficiellt heter: Headhunter. För er som inte vet vad en headhunter gör kan jag berätta att headhuntern är den som står vi giljotinen och jagar rätt på alla huvuden som rullar iväg. Jag tyckte jag passade för jobbet eftersom jag springer så fort.

Haha, nu lurade jag er allt! Ni gick säkert på det allihopa!

En headhunter är en rekryterare som letar rätt på arbetsmarkandens stjärnor och frågar dem ifall de vill komma och jobba för någon annan. Det är alltså det jag ska göra. På holländska.

Jag måste tycka att mitt jobbsökande har gått ganska bra. Att komma från utlandet och försöka komma in som nybörjare på en superdålig arbetsmarknad ger inte så mycket hopp, men ändå lyckades jag få ett jobb inom HR som är en knapp timmes resväg bort. Det var lite över förväntan.

Det var förresten det jobbet som tåget inte gick till. Jag var där i fredags för en andra intervju och trodde att det var nu de riktigt kluriga frågorna och testen skulle komma. Det visade sig att frågorna de ställde bara handlade om när jag kunde börja och hur man kunde lösa att jag hade så lång resväg. Sen sa de att de skulle skicka ett mejl på måndag med lite villkor och sådant och därefter fick jag träffa den andra kandidaten de bestämt sig för att anställa. Hon börjar inte förrän i januari, men tyckte det var bra att vi lärde känna varandra redan nu.

Idag var jag hos doktorn för att göra ett allergitest. Jag hade fått ett papper från husläkare att ta med till vårdcentralen i Veenendaal. När jag kom dit fick jag först vänta på att hon i receptionen skulle sluta prata i telefon. Sen ville hon titta på mitt försäkringskort och ID och ha mitt födelsedatum. Jag tycker inte om att bli frågad om födelsedatumet, det är så svårt att säga ”nechentinnhondertachtennechentech” (1989)! Jag måste alltid tänka efter så jag inte råkar säga ”negentinnachtennegentech” (989) eller ”nechentinnhonderdnechenentachtech” (1998). När jag hade lyckats få ur mig födelsedatum frågade hon om namnet på min husläkare. Jag hade ingen aning, men hon nämnde ett namn som lät bekant, så jag sa ja. Sen ville hon inte registrera mig ordentligt i datorn eftersom mitt namn inte stämmer med holländska namn. I mitt pass och på mitt försäkringskort står det nämligen Nordlander Bos, medan hon i receptionen tyckte det skulle stå Bos Nordlander och att jag skulle ändra det på försäkringskortet. Fast om jag gör det stämmer det ju inte med min legitimation…

Jag fick i alla fall något slags tillfälligt papper att ta med mig till väntrum tre. I väntrum tre fick jag vänta ytterligare typ en kvart innan någon dök upp i anmälningsluckan och frågade än en gång efter mitt födelsedatum.

”Det står väl på pappret?” försökte jag, men tanten i luckan sa att hon ville kolla om det stämde. Efter en stund i väntrumet blev mevrouw Norrd-lannder uppropad. Inne i rummet frågades det än en gång efter mitt födelsedatum, men jag lyckades inte få siffrorna rätt och sa det tillslut på engelska. Jag hade förväntat mig ett test där man droppar allergier på armen och sen sticker in en nål för att kolla om man var allergisk, men de tog bara ett blodprov. Hon lyckades kanske sticka i en nerv eller något för jag hade ont i armen flera timmar efteråt. Inte hjälpte det att hon istället för plåster satte på en bomullstuss med en stor tejpbit som drog i alla små hårstrån på armen. Om jag behöver gå till doktorn igen i det här landet ska jag i alla fall ta med mig en fusklapp med uttalet till mitt personnummer.

Gerwin och jag diskuterade ordspråk häromdagen och gjorde några intressanta observationer. I Sverige säger vi att pengar inte växer på träd medan man i Holland säger att pengar inte växer på ryggen. I Sverige har vi många träd och i Holland har man många människor. Logistkt alltså att holländarna pratar om ryggar och vi om träd.

Detsamma gäller uttrycket ”bättre en fågel i handen än tio i skogen”. Enligt holländarna är det tio fåglarna inte i skogen utan i luften.

Vidare säger vi i Sverige att man är hungrig som en varg. I Holland däremot har det inte så mycket vargar och säger därför att man är hungrig som en häst. Man kan fundera lite på vilket djur som egentligen är hungrigast.

De två senaste måndagarna har jag undervisat i Holländska. Den internationella kyrkan, ICF, har startat en informell kurs i Holländsk konversation och vi var där. Jag var lite osäker först på om jag var där som lärare eller elev, men eftersom de andra var nybörjare blev jag lärare.

I helgen åkte vi runt litegrann. Först till Matthijs och Jonneke som bor i ett mycket pittoreskt hus vid en kanal i en liten by. Vi lagad pizza och spelade spel till det var dags för Gerwin och mig att ta tåget vidare till Arwin och Rianne.

I Arwin och Riannes hus har det hänt mycket sen sist. Det är faktiskt beboligt nu och de har både ett fint litet kök och golv i alla rum. Det är bara lite detaljer kvar för dem att fixa, som ogräset i trädgården och toan automatiskt slutar spola.

Trots att var trötta redan när vi kom dit spelade vi spel till klockan ett på natten. Arwin och Rianne tyckte det var skönt att kunna spela spel utan att det kom barn och la sig i.

Nästa morgon kom Joanne och väckte oss. Vi åkte till Arwin och Riannes kyrka och lagade sen lunch tillsammans. Det blev potatis med brysselkål och bacon. Jag förvånade mig själv med att tycka om brysselkålen. De var mycket mindre bittra än de jag ätit tidigare vad det nu berodde på.

Alldeles för sent på eftermiddagen gjorde vi en utflykt till ett ”naturområde”. Det var ett område fullt med kanaler där Amsterdams dricksvatten kommer ifrån. Vårt mål var att promenera genom området till stranden, men det visade sig vara lite för långt dit för att vi skulle hitta tillbaka innan naturområdet stängde. Ja, i Holland kan naturområden stänga för natten.

På vägen tillbaka mot ingången såg vi i alla fall både en räv, en groda och några rådjur.  

Joanne

Joanne provar mamma Riannes skor

På promenad i "naturen".

Farbror Gerwin läser bok.

Amsterdams dricksvatten

Vissa tyckte inte att naturen var underhållande nog.

Gideon

Rådjur

Gerwin med Gideon, Arwin med Joanne, Rianne med barnvagn.