Uppsalavår

Snön täcker ännu delar av uppsalaslätten, krokusar sträcker ut sig för att titta se över kanterna på rabatterna.
Invid sysslomansgatan hackar någon loss en cykel ur en snödriva.
Ingen minns längre vilka gångbanor som var grusvägar eller asfalterade från början. Alla längtar de fordon med borstar som snart röjer sanningen.
På shoppinggatan ställer en restaurangägare ut bord och stolar, imorgon är det premiär för uteserveringarna. Dragspelsspelarna kantar gatan med sin hetsiga musik, men ingen har tid att stanna, påskäggen till barnbarnen måste handlas och biblioteksböcker måste lånas om.
På Carolina Redeviva sitter studenterna. En irriterar sig över att få solen i ögonen, en annan står som ett frågetecken vid skrivaren och undrar hur man får den att sluta skriva ut dubbelsidigt. En tredje student har tankarna riktade mot Valborg istället för Kuhns vetenskapsteorier.
På bryggan vid fyrisån sitter några gymnasieelever i solen. De fryser men har tagit av sig jackorna bara för sakens skull.
På skärmen i datasalen fladdrar siffror förbi en samhällsvetare som inte kan förstå varför statistik måste ingå i alla utbildningar.
En hund rullar sig i den kvarvarande snön i stadsparken innan den provsmakar en tussilago.
Från ett öppet fönster hörs en uppsalakörs första rep av ”en vänlig grönska”.
Fyrisån har svämmat över.